Amusant Historia

Vet, o människa, att en gång fanns det ett konungarike. Och i detta konungarike fanns det ens stad, dess första som alla städer i riket skulle likställa sig till. Vet att mången kung skulle strida och blöda sina landsmän för rätten till staden och dess folk. Vet också att krona och stad skulle byta hand många gånger under de långa åren den existerade.

Märk att knappt 5 kilometer från den staden skulle ett annat samhälle växa upp. Ett samhälle byggt på maskiner. Först skulle de spotta rök och fara skrikande genom landet, sedan fara genom luften och med sina vingar av alabastervitt stål skära genom luften. Vet att i detta samhälle skulle det en dag finnas en boning, i den boningen skulle finnas en vit tron och en man.

Den mannen hade lätt till skratt, kanske för lätt om man frågade de nära honom. Men en dag om året fattade kultur och mannens humor händer och viskade genom tiden ”Idag”.

Uppå den vitskimrande tronen, och med mer varsamhet än vad man kanske trodde om en man i hans storlek, strödde han magiska torkade örter från ett fjärran land och med en tyst bön till Loke sänkte han ett döljande lock över sitt verk innan han tyst avlägsnade sig från platsen utan att någon i boningen rörde så mycket som en muskel i oro.

Han reste på en maskin som skrek och vibrerade bort mot ett helande hus. Och där han satt under dagen och nedtecknade medikusarnas ord log han för sig själv, över orsak som bara han kände till.

När han senare reste hem fick han sin belöning. Hans äldsta barn, en begynnande skojare som han var säker på skulle mäta sig med honom själv när ålder närde hennes talang och tärde på hans egen, mötte honom i hemmets dörröppning.

”Jag trodde toan gick sönder!”

Mannen skrattade gott inombords. Men när barnet tillkännagav att hon, efter att ha blivit lurad av hans knep, spelat samma spratt på sin mor kunde hans skratt inte hållas inne. Det bullrade från djupt inne i hans mage och tvingade sig ut i luften omkring honom så rutorna skallrade. Han omfamnade glatt sitt barn och utbrast ”Människor som kan svinga ett svärd bättre än alla andra må ha sin plats, men bringar mest mänskligheten olycka. Ge mig en människa som driver löje och lockar till skratt, och jag har funnit en kamrat, i vad skepnad denne nu är!”

Och det voro mycket glädje i det hemmet, i var fall för en stund.

Kort sagt, makaron-under-toalettringen-skämtet håller än och det kan lura både Anhang och Kvinnan. 1 april borde vara en helgdag.  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: